Med Burt Reynolds genom helgen

Helgen passerade fort förbi. Kanske till o med lika fort som Burt Reynolds (aka bandit) passerade sheriff Buford T Justice i "Nu blåser vi snuten" 1977. I avsaknad av en svart Trans-am fick helgen istället ikläda sig Dublins blöta, gråa, blåsiga outfit. Med jobbarfest som första punkt på dispositionen började fredagen på Morgan bar. Dessförinnan gjorde jag en avstickare till Emil för några förberedande öl.På vägen dit fick jag bekanta mig närmare med några kids som i brist på upmärksamhet och moderlig kärlek hoppade fram och viftade med kniv. Tysnad uppstår.
-"Did I scaaare ya!" utbrister den ena. Jag tittar ner och ser en fräknig ligistunge med snor i näsan. Fällkniven är röd och ganska oskyldig jämfört med ansiktsutrycket.
-"mayby" svarar jag med sömning röst och försöker låta som om jag brukar bli hotad med kniv dagligen. När kidsen märker mitt svaga intresse för att bli rånad, tänder de en halloween-smällare o kastar på gatan. Till min stora förvåning smäller den riktigt högt. Några gamla kråkor flyr ekot som svajar mellan skitiga husfasader. Jag är mäkta imponerad. De smäller mycket högre än de china-puffar jag fick nöja mig med i samma ålder. Genast är de mycket trevligare och undrar om jag behöver hjälp. Får ett sms av Emil som förklarar att jagär på helt fel ställe. "Det menar du inte" tänker jag för mig själv samtidigt som jag tar förväl av två framtida bankrånare.
Efter en halvtimmes "15-minuters" promenad är vi framme vid the Morgan och kvällen tog sin början. Några av mina co-workers visar sig vara rena party-djur. Med saltet i näsan och citronen i ögat sveper buffy tequila till omgivningens stora förtjusning (och fasa). Festen fortsätter på Cafe en seine, en nattclub/bar/café och tillhåll för alla mellan 19 och 60 visar det sig. Med en viss belåtenhet konstaterar jag att mina co-workers verkar helt reko. Själv håller jag en ganska låg profil som sig brukligt när man med alkoholens påverkan socialiserar sig med nya männikor.
Till Sleepys stora glädje har hans flickvän, Sabi ,kommit på besök. Denna glädje smittar av sig även på mig då Sabi är en riktigt trevlig pingla. På lördagen slår vi följe till italienaren Danielle och hans namnlösa flickvän (trots upprepade försök har jag inte kommit underfull med vad hon heter, ingen annan heller för den delen). Efter en trevlig middag med vissa språkliga barriärer så ledsagas vi av Danielle till a "very god bar" i närheten. Sin vana trogen betygsätter han barerna efter priserna på whisky och öl. Då en whisky endast kostar 3.50 euro förstår jag varför en gammal gubbe sitter och sover i baren. Jag har även förståelse för danielles anekdot från kvällen innan, om en kille som varvade guinnes med whisky ända tills han föll av stolen och fick åka ambulans. Till min stora glädje levererar bartendern mig nyheten om sveriges exelenta vinst över Spanien i rådande EM-kval. Jag noterar även bartenderns snopna min över Irlands debakel mot cypern. 5-2. Med skamsen min tittar han mot mig samtidigt som han serverar en landsman ännu en whisky och konstaterar att det måste varit tidernas underskattning.

Under söndagen pauserade jag min trötta kropp på soffan. På sleepys initiativ hade Sabi tagit med sig Mando diao´s nya från svedala. Tillsammans med the bravery och the pogues är Mando diao centrum för mitt öra just nu. Nya albumet; Ode to ochrasy och låten TV & Me äger.