Thursday, April 19, 2007

Om Orginal

Överallt finns det människor som av deras omgivning oftast går under epitetet; Orginal. Dessa personer förbryllar och förgyller tillvaron för oss "normala" och korrekta. Dessa människor verkar leva med en annan verklighetsuppfattning i vilken allt är möjligt. De bryter alla möjliga normer och oskrivna lagar till vår stora förvåning, uppskattning och fasa. I Dublin verkar det finnas fler av dessa människor än på något annat ställe jag besökt tidigare. Senast igår när jag satt insjuken i en bok på en uteservering kom det fram en tillsynes helt normal person till oss och sa: "Vet du vad jag skulle göra om jag vann 100 miljoner på Lotto?"
- "nej" svarade jag något besvärat.
-Jag skulle ge bort dem till den som skulle kunna säga vart jag kommer dö någonstans?" Sedan tittade han på oss med intensiv blick under några tysta sekunder.
-Vill ni veta varför? , sa han upphetsat
- "ja" sa jag (för man ska inte säga emot galna människor tänkte jag).

-För då tänker jag nämligen aldrig sätta min fot där, sa han nöjt. Sedan försvann han, lika spårlöst som han kom.

För att nämna några andra exempel har vi "the Artist" en gammal gubbe som oftast ses i damkäder men ibland endast med läppstift (som är utsmetat över hela munnen, ibland långt uy på kinderna) Denna förvirrade människa är något obegriplig och impulsiv och framstår ibland som något aggressiv vilket leder till att han hamnar i diverse trubbel. Först gången jag såg denna figur så blev han utkastad på någon burgerbar för "störande". Ibland ses han stående på trottoaren och spelar teater, totalt talanglös och förklar för omgivningen att han är "an artist". Nära vår gata har vi även två förvirrade personer som leverut sina trafikpolis-drömmar och kommer till undsättning så fort någon försöker backa eller parkera. Den ena är en gammal dam och den andra är en gubbe i 50 års åldern. Ibland går de ut på gatan med hakan högt och stoppar trafiken med tutande bilar och förgrymmade förare som resultat. Sleepy råkade ut för en galning som citerade Shakespeare högt och aggresivt på "darten" och det finns en rad gatu- musikanter som hamnar i orginal-facket, Guitar -man nedan tillhör en av mina personliga favoriter

Crazy guitar-man



Vem är han? Vad driver honom? En av många "karaktärer" i Dublin. Crazy Guitar-man siktast oftast på Grafton street året om. En annan "konsert" ser ni här.

Monday, April 16, 2007

Grillfest & Söndagspest.

Måndagen kommer alltid lika oväntat. Speciellt när söndagen blev söndertrasad av någon form av bakfylla beroende på Lördagens aktiviteter. Hamnade på en kollegas fest, där folk från alla möjliga håll var närvarande, spanjorskor, italienare, sydamerikaner, amerikaner och irländare. Årets första grillparty. Kände knappt en själ på denna tillställnig vilket gjorde det hela ganska intressant. Annars var lördagen den finaste dagen hittils, boken framför näsan och en kall äl i handen. Sleepy med flickvän hyrde bil och drog till Galway över helgen, på smala vägar med vänstertrafik. Skickar ett sms för att se om de kom fram, fortfarande inget svar. Hoppas allt är ok. Funderar på att ut och upptäcka den Irländska landsbygden nu de närmaste veckorna och kanske ta en båttur till Liverpool.

Såg filmen Shooter på bio under söndagen. Bättre än jag trodde, får SSS av fem möjliga med ett +.
Idag blir det nog med bio, försöker uttnyttja Emils Bio-kort till fullo.

MFF-Gais i kväll, 2-0 blir det så klart.

Friday, April 13, 2007

Brown ale i strupen

Flyter fram längst med soldränkta gator, över broar med tiggare, genom tonfyllda gränder, med skator som fått händer, tar jag mig fram obehindrat. Glider fram, duckar för problemen och för allt annat med för den delen. Våren i kalufsen, känner mig som strutsen bland rödhåriga infödingar med ljugråa mjukisbrallor. Brown ale i strupen men klar i knoppen, ser saker ingen annan ser, ett geni styr den här kroppen, för en stund, innan jag blir uppläxad och nerbrottad av John Blund. Umgås med folk jag känner för alltid, elller nyss mött, på en annan planet, vad är dröm och vad är verklighet? Öppna ögon men dimmiga tankar, förnuftet de plankar. Begränsa mig, för många val, min totala frihet föder samvetskval, ibland, om än för en stund, vill man fastna i smeten och finna lugnet i enkelheten.

The road to hell is paved with good intentions - Irländskt ordspråk

Tuesday, April 10, 2007

Fyra bilder

wicklow
Irlands längsta pub
Kustbyn Howth
31 bellville, första snubbelhemmet

Monday, April 09, 2007

Ser & hör

Idag är det femte dagen i rad som solen skiner över Dublin. Ett fenomen som inte hör till vanligheterna vilket den rosa färgen på annars kritvita Irländare vittnar om. En sommar regnade det två månader i sträck talade taxigubben om för mig i morse. Hemska tanke. Under söndagen promenerade jag till phoenix park för att pausera mig på wellington monument med en bok i handen och ansiktet mot solen.The Historian av Elizabeth Kostova . Spännade bok som blandar fakta med fiction (hoppas jag) då jag inte skulle vilja stöta på Dracula den närmasta tiden.

Ser och hör. En massa saker, överallt. Sorterar och funderar och kommer fram till att redovisa lite toner, texter som lyckades undvika att hamna i snubbel-filtret. Förutom nämda bok kan jag tipsa om lite musik. För nostalgikern är Eldkvarns nya platta; svart blogg, en välkommen historia. Spåret; fulla för kärlekens skull har fastnat i min hjärna. Kasier Chiefs nya skapelse är brittisk rock-punk-funk när den är som bäst. Thåström är än mörkare än vanligt med kamrater under namet; Sällskapet. Dessutom är wales stolthet; Manic street preachers tillbaka med ny platta.

Tyvärr släpper snubbel-filtret igenom en del skräp med. Som gårdagens bio-besök; Sunshine. Solen håller på och slocknar och vi skickar ett rymdskepp som ska "få igång solen med en bomb". Hallå? Få igång solen!! Jisses. Hade inte popcornen smakat så gott så hade jag lämnat salen för länge sedan.

Elfsborg - Malmö 1-1.... himmelsblå blir våren

har bränt näsan..lite grann..

Thursday, April 05, 2007

Moore Street

Äkta Dublin känsla över den här "marknads gatan" behöver jag tilläga att det luktar fisk och att gamla slitna damer står och skriker ut priser på frukt och grönsaker till civilicerade människor stor förvåning och fasa.

Cheers!

Efter en tids frånvaro tänkte jag posta någon form av levnadstecken för själar som undrar vad som händer med snubbel. Senaste tiden har varit häktisk på alla fronter och jag har således helt glömt bort att redovisa händelser och tankar sedvanlig stil. Påsken har anlänt och med den ett visst lugn på en annars upptagen arbetsplats. Solen lyser upp tråkiga ansikten och gator när våren verkar har besluta sig för och stanna. Satt och njöt av en Newcastle Brown med kinden mot solen på Portehouse efter jobbet igår. Dagarna går så fort att man inte riktigt hinner reflekter att sommaren har siktats vid horisonten och att åtta snubbel-månader har passerat på den gröna ön.
En lördagmorgon ramlade jag in på en frisyrsalong för en snabb klippning. Trodde jag. Jag blev övertalad till och ställa upp som någon form av hårmodell (?!). Det jag inte visste då var att det hela skulle flippa ut och jag tre dagar senare skull glida ut på en catwalk inför en massa galna människor. Det var en intressant upplevelse, speciellt festen efteråt, dessutom blev jag bjuden på en massa mat och drinkar och träffade en hel del hyggligt folk. Mitt arma minne sviker mig när jag på några få minuter försöker pränta ner lite andra saker som hänt. Ska inte begrava ett redanför långt inlägg med en massa uppstyltade historier utan nöjer mig med att tipsa om en bra film ; The Illusionist

Får även passa på och önska Emil lycka till med framtida åtaganden och tacka för att jag fick ärva Bio-kortet, fri bio fram till mitten av maj (om de inte tittar för noga på ID-bilden ;)

När det nalkas vår får man lite hemlängtan vissa stunder
MFF vinner premiären borta mot Elfsborg med 3-1 den 7 April. Utan tvekan.

Eldkvarn hartydligen släppt ny platta men det är den gamla låten; "somliga går med trasiga skor"- som av någon obegriplig anledning har nystat sig fast i mitt sinne för tillfället. Blir lika förvånad varje gång jag nynnar på denna relik. Lär inte låta något vidare med min erkända tondövhet...
Skriver fortfarande trots att jag tänkte att detta inlägg skulle bli kort kort, som sommarkjolar.
Helt meningslöst och skriva en mening som handlar att man skriver för mycket.

Cheers!